fjaellsson

Idag är det sol. Det kan jag känna genom att solen bränner mina fötter. Det var längesedan jag satt ute för själva känslans skull, kanske en tre veckor. Men det blåser kallt, så vädret är inte särskilt ideallt, men jag får se himlen igen. Och himlen är vacker. Den är aldrig sig lik, trots att det är samma himmel.

Natten var lika hemsk som alla tidigare nätter. Lite sömn, vaknade upp då och då. Och så mardrömmar. Kan inte dessa mardrömmar lämna mig ifred? Det är drömmar som fyller mig med dåligt samvete... som om jag inte hade nog av den känslan i det vakna livet.

Att såra någon annan är det värsta man kan göra. Man fylls med så dåligt samvete att bara den känslan kan ta bort alla andra viktiga känslor i livet. Men samtidigt kan jag väl inte fortsätta leva mitt liv i en lögn? Jag har ljugit så länge så jag inte ens kan komma ihåg sanningen.
   Jag vet varken ut elle in, och det bevisar väl denna osammanhängande text. Jag vill bara lägga mig ned och sova och sova en drömnlös dröm.

Jag kanske inte är den bsta människan i världen, jag kanske är den sämsta. Men jag är en människa. Jag är lika mycket av kött och blod som er, lika mycket fylld av tankar och känslor. Jag önskar att jag kunde sluta göra fel och tänka fel. Jag önskar verkligen att jag skulle kunna tänka, känna, göra som ni.
  Men jag kan inte, för tyvärr så är jag en människa.