Fest på toa
Japp, igår var man jue ute. Någonting jag hade längtat efter. Men, det vart inte så lyckat.
På förfesten blev jag redan ganska full, men hade trevligt. Satt och prata och drack vin, och det var nice.
Men sen när vi kom till krogen fick jag panik. Jag klarade verkligen inte av allt och folk och allt ljud... jag kände mig instängd, precis som om jag hade cellskräck - vilket jag vanligtvist inte har.
Nej, jag orkade inte med krogmiljön och satt mest på toa och pratade med människor som var mil ifrån mig, som jag egentligen inte känner speciellt bra. Gjorde väl troligtvist bort mig, men et gör jag jämnt. Bättre att göra bort sig för sådana som man inte träffar varje dag, jag får se d så :P
Idag blir det att äta på restaurang med Daniel. Imorgon flyttar han. Jag sitter här i hans rum och skriver medan han packar inför resan. Men av någon konstig anledning känns det inte som att han ska åka...
Men det kommer väl imorgon. Jag lär gråta floder av tårar. Höll jue på å börja gråta när han sålde bilen och jag såg den glida ur mitt liv. Det var vemodigt. Jag är väldigt vemodig av mig.
Skönt att få vara ledig nu ett tag, sedan blir det väl non stop jobb tills 31 augusti. Sedan blir jag arbetslös, men förhoppningsvist får jag fortsätta på stället i oktober, november. Hoppas verkligen på å få jobb, för jag orkar inte sitta hemma i Kiruna och slösa bort mitt liv. Nej, jag vill jobba och spara pengar så jag kan resa och upptäcka världen. Det är mina planer.
På förfesten blev jag redan ganska full, men hade trevligt. Satt och prata och drack vin, och det var nice.
Men sen när vi kom till krogen fick jag panik. Jag klarade verkligen inte av allt och folk och allt ljud... jag kände mig instängd, precis som om jag hade cellskräck - vilket jag vanligtvist inte har.
Nej, jag orkade inte med krogmiljön och satt mest på toa och pratade med människor som var mil ifrån mig, som jag egentligen inte känner speciellt bra. Gjorde väl troligtvist bort mig, men et gör jag jämnt. Bättre att göra bort sig för sådana som man inte träffar varje dag, jag får se d så :P
Idag blir det att äta på restaurang med Daniel. Imorgon flyttar han. Jag sitter här i hans rum och skriver medan han packar inför resan. Men av någon konstig anledning känns det inte som att han ska åka...
Men det kommer väl imorgon. Jag lär gråta floder av tårar. Höll jue på å börja gråta när han sålde bilen och jag såg den glida ur mitt liv. Det var vemodigt. Jag är väldigt vemodig av mig.
Skönt att få vara ledig nu ett tag, sedan blir det väl non stop jobb tills 31 augusti. Sedan blir jag arbetslös, men förhoppningsvist får jag fortsätta på stället i oktober, november. Hoppas verkligen på å få jobb, för jag orkar inte sitta hemma i Kiruna och slösa bort mitt liv. Nej, jag vill jobba och spara pengar så jag kan resa och upptäcka världen. Det är mina planer.
Kommentarer
Trackback
