All by myself
Nu har min familj tagit sitt pick och pack och åkt, och lämnat mig här kvar. Nu den sista veckan så ville jag verkligen följa med dem, men jag frågade aldrig. Dessutom ska jag jue börja jobba, så jag måste vara kvar.
Jag har verkligen förändrats känner jag. Förut ville jag vara ensam hemma jämnt, ville aldrig följa med mina föräldrar någonstans. Just nu känns huset så stort och tomt. Visserligen kommer jag att ha Danne här, men jag saknar min familj. Vad konstig jag är ;p
Studenten var ingen höjdare för mig.
Först på morgonen kändes det bara så stressigt så jag hann aldrig ens bli ledsen, man skulle bara springa hit och dit.
Vår släktträff hemma var faktiskt skitkul, kanske för att det bjöds på vin så att alla blev avslappnade.
Till kvällen hade jag inte alls roligt. Inget fel på sällskapet, men först var jag bara trött och jag blev aldrig full. Sedan när jag kom till krogen så beställde jag en tequila (om det stavas så?) shot, 4a, och blev bjuden på en tequila shot 6a. Beställde Daniel någonting till som vi delade på? Minns inte riktigt, för jag vart iaf askalas såklart och så var jag besviken över dagen så jag blev sur och inte rolig.
Så nej, ingen rolig student för mig. Dessutom avskyr jag att bli för full. Varit duktig på att hålla koll på min gräns så jag inte blir för full, så jag är besviken över mig själv att jag igår överskred gränsen. För om kvällen inte varit bra och om jag dricker för mkt är det ganska självklart att jag kommer få snefylla och jag vet att jag inte är snäll då.
Dessutom gjorde jag grymt mkt bort mig. Kanske inte någon annan märkte, vet inte, men det känns som om jag gjorde bort mig. Jag kände mig så sur på allt och alla, till och med dem jag inte känner särskilt bra, eller inte alls. Uscha.
Så det känns på ett sätt ganska skönt att jag inte kan gå ut på festivalen, även om jag aldrig har haft en tråkig festival. Men då behöver jag inte bli så full och göra bort mig.
Men samtidigt när jag ska jobba så hinner jag inte träffa så mkt folk, och det är det jag tycker om med festivalen. Där möts en massa människor i alla olika åldrar. Man pratar både med gamla bekanta och nya, iaf jag. Känns tråkigt att missa just den festkvällen.
Men tja, känns dumt att tacka nej till sommarjobb bara för en helgs festande. Men då ska jag faen också ha heltidssommarjobb och inte springa dit och jobba en gång i månaden.
Nu är skolan slut. Jag vill inte, det vet jag. Känner mig inte alls redo för vuxenlivet. Men det är bara att acceptera läget.
Jag har verkligen förändrats känner jag. Förut ville jag vara ensam hemma jämnt, ville aldrig följa med mina föräldrar någonstans. Just nu känns huset så stort och tomt. Visserligen kommer jag att ha Danne här, men jag saknar min familj. Vad konstig jag är ;p
Studenten var ingen höjdare för mig.
Först på morgonen kändes det bara så stressigt så jag hann aldrig ens bli ledsen, man skulle bara springa hit och dit.
Vår släktträff hemma var faktiskt skitkul, kanske för att det bjöds på vin så att alla blev avslappnade.
Till kvällen hade jag inte alls roligt. Inget fel på sällskapet, men först var jag bara trött och jag blev aldrig full. Sedan när jag kom till krogen så beställde jag en tequila (om det stavas så?) shot, 4a, och blev bjuden på en tequila shot 6a. Beställde Daniel någonting till som vi delade på? Minns inte riktigt, för jag vart iaf askalas såklart och så var jag besviken över dagen så jag blev sur och inte rolig.
Så nej, ingen rolig student för mig. Dessutom avskyr jag att bli för full. Varit duktig på att hålla koll på min gräns så jag inte blir för full, så jag är besviken över mig själv att jag igår överskred gränsen. För om kvällen inte varit bra och om jag dricker för mkt är det ganska självklart att jag kommer få snefylla och jag vet att jag inte är snäll då.
Dessutom gjorde jag grymt mkt bort mig. Kanske inte någon annan märkte, vet inte, men det känns som om jag gjorde bort mig. Jag kände mig så sur på allt och alla, till och med dem jag inte känner särskilt bra, eller inte alls. Uscha.
Så det känns på ett sätt ganska skönt att jag inte kan gå ut på festivalen, även om jag aldrig har haft en tråkig festival. Men då behöver jag inte bli så full och göra bort mig.
Men samtidigt när jag ska jobba så hinner jag inte träffa så mkt folk, och det är det jag tycker om med festivalen. Där möts en massa människor i alla olika åldrar. Man pratar både med gamla bekanta och nya, iaf jag. Känns tråkigt att missa just den festkvällen.
Men tja, känns dumt att tacka nej till sommarjobb bara för en helgs festande. Men då ska jag faen också ha heltidssommarjobb och inte springa dit och jobba en gång i månaden.
Nu är skolan slut. Jag vill inte, det vet jag. Känner mig inte alls redo för vuxenlivet. Men det är bara att acceptera läget.
Kommentarer
Trackback
