Hemma igen

Kom fram till Sverige igen kl. 21:00 (SAS flyger snabbare än planerat!) den 17 augusti. Min farbror hämtade upp mig. Första natten i Sverige kunde jag inte sova, men tacka Gud för vårt underbara vatten!

Tre samtalsämnen jag tjatat ihjäl folk med under min resa:
1. Det svenska vattnet
- Saknade vattnet redan första dagen med det äckliga flaskvattnet!
2. Min allergi - Dubbel dos med allergitabletter räckte inte, jag har snorat och hostat hela resan igenom. Stackars mina rumskompisar.
3. Snus - Första dagen utan snus grät jag av frustration. Sedan behandlade jag snusen som en gammal älskare som jag inte kunde glömma. Jag drömde om snus. Vissa dagar ville jag hem till Sverige bara så att jag kunde köpa snus. Nu äntligen kan jag kalla mig fri från snusberoendet! (Ja, jag köpte en dosa på Arlanda. Tog denna efterlängtade snus under läppen och kände... varför? Det här är inte så gott som jag minns i mina drömmar. Nu vill jag aldrig börja snusa igen.)

Den 18 augusti spenderade jag min förmiddag på Arlanda i väntan på flyget som skulle ta mig hem till kylan. Jag spenderade mestadelen av tiden i telefon med Erik (ca 1½ timme). Jag och hans mamma pratade om Holland med honom som mellanhand, riktigt underhållande :)

Landningen skedde med någon turbulens. Jag började må illa och höll mig hårt fast vid armstöden, bad till Gud att jag inte skulle spy. Gud lyssnade till mina böner, jag landade med frukosten kvar.
   Mor gav mig en kram, pappa hade tagit ledigt eftermiddagen för min skull. Jag bar min ryggsäck för sista gången innan jag skulle packa upp det liv jag levt de senaste 5½ veckorna.

Väl hemma åt jag mackor med bregott, hård gul ost och italiensk skinka. Jag behövde inte längre leva på bröd med marmelad eller nutella! Samtidigt packade jag upp gåvorna jag tagit med hem åt mina päron; pasta från Italien, ett genant förkläde åt far från Italien, kryddor från Grekland, grekisk delikates från Grekland, duk av 100 silke till mor från Grekland och slutligen belgisk choklad som naturligtvist kom från Belgien.
   Far bombaderade mig med frågor om de olika städerna, skröt om sin geografi-kunskap då han frågade om floder och annat som fick mig att klia mig i skallen. Jag har lätt att komma ihåg siffror - men namn är omöjligt.
   De kikade på mina kartor som jag dragit med mig hem, far mer koncentrerat än mor. Dessa kartor som varit min livlina de senaste 5 veckorna. Nu ligger de på en hög på golvet, ovetandes om jag ska spara dem som minne eller slänga dem - de är ganska slitna.

Mot kvällen grillade far åt mig och jag var överlycklig över att få äta kött igen - jag har mestadels levt på en vegetarisk diet med bröd som huvudbas. Nu kalasade jag i flintastek och potatisgratis med italienskt vin. Efter det blev det en lång bildvisning - jag tog "bara" 800 bilder.

Den närmsta veckan ska jag lata mig och spendera min tid åt kaffedejter med vänner och en eventuell utgång. Sedan får jag väl försöka ta itu med mitt liv och göra något vettigt. Men det finns så mycket roligt och intressant här i livet och så många val! Varför kan man inte bar glida på ett bananskal? ;p

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0