Bu!
Ledigdag idag, och då gör jag som alltid: Kikar på jobb. Det har blivit som en hobby för mig känns det som. Så fort jag blir ledig kikar jag på arbetsförmedlingen och läser lite om att jobba utomlands och om olika kursen och oj oj oj... Jag känner mig riktigt trött nu efter att i 3h bara kikat på en massa olika jobb.
Men för tillfället ser väl min plan ut såhär: Jag söker jobb som tusan och hoppas på att få ett. Får jag ett jobb så är jue sommaren löst, annars så tar jag väl tåget i maj och åker förbi mina vänner som spridit sig runt i Sverige och ger dem ett länge lovat besök. Efter det fortsätter jag väl längre söderut och söker jobb på plats.
Men men, framtiden är dold i dunkel. Man vet aldrig vad som kommer att hända ;p Jag kanske börjar jobba på LKAB och stannar i Kiruna i resten av mitt liv... Uscha, hemsk framtid ;p
Jaja, igår var det jue tur att man kom hem i alla fall! Mitt i korsningen från Jukkasvägen ut till E10:an så stannade min bil. Poff sa det bara. Och inte ville den gå igång. Smått panik har man, även om man vet att ingen är ute och kör klockan halv 2 på natten. Men ifall att.
Jag ringde till pappa och under samtalets gång fick jag i alla fall igång bilen. Men det luktade bränt som fan. Jag är vattentecken så jag har lärt mig att allt som luktar bränt kan inte vara bra. Jag rådfrågar med papa om jag ska köra hem eller stanna vid närmsta pakeringsficka, men eftersom jag inte såg någon rök så åkte jag hem och kom hem levandes.
Skulle egentligen ha en dejt med Evelina på Statoil, men då bilen redan lagt av en gång kändes det lite riskabelt. Ville bara hem då så att ingenting skulle hända mig och bilen. Den hade bråkat med mig under morgonen också så.
Jag hatar min bil. Jag tror pappa försöker ta livet av mig! Dessutom är jue felen så... konstiga ;P Det är en sak om man har klent batteri eller om den drar lite mycket olja... men min kan jue bara lägga av helt plötsligt av till synes ingen anledning. Min bil har pms!
Konstigt, så fort man säger bu så hör alla bä ;P
Men för tillfället ser väl min plan ut såhär: Jag söker jobb som tusan och hoppas på att få ett. Får jag ett jobb så är jue sommaren löst, annars så tar jag väl tåget i maj och åker förbi mina vänner som spridit sig runt i Sverige och ger dem ett länge lovat besök. Efter det fortsätter jag väl längre söderut och söker jobb på plats.
Men men, framtiden är dold i dunkel. Man vet aldrig vad som kommer att hända ;p Jag kanske börjar jobba på LKAB och stannar i Kiruna i resten av mitt liv... Uscha, hemsk framtid ;p
Jaja, igår var det jue tur att man kom hem i alla fall! Mitt i korsningen från Jukkasvägen ut till E10:an så stannade min bil. Poff sa det bara. Och inte ville den gå igång. Smått panik har man, även om man vet att ingen är ute och kör klockan halv 2 på natten. Men ifall att.
Jag ringde till pappa och under samtalets gång fick jag i alla fall igång bilen. Men det luktade bränt som fan. Jag är vattentecken så jag har lärt mig att allt som luktar bränt kan inte vara bra. Jag rådfrågar med papa om jag ska köra hem eller stanna vid närmsta pakeringsficka, men eftersom jag inte såg någon rök så åkte jag hem och kom hem levandes.
Skulle egentligen ha en dejt med Evelina på Statoil, men då bilen redan lagt av en gång kändes det lite riskabelt. Ville bara hem då så att ingenting skulle hända mig och bilen. Den hade bråkat med mig under morgonen också så.
Jag hatar min bil. Jag tror pappa försöker ta livet av mig! Dessutom är jue felen så... konstiga ;P Det är en sak om man har klent batteri eller om den drar lite mycket olja... men min kan jue bara lägga av helt plötsligt av till synes ingen anledning. Min bil har pms!
Konstigt, så fort man säger bu så hör alla bä ;P
Kommentarer
Trackback
