fjaellsson

Du är ingenting värt som den du är, bara den du kan vara.

Jag glömmer hela tiden bort denna enkla regel! Att vi faktiskt förväntas vara perfekta och ofelbara. Egentligen är det hela ett väldigt bisarrt skådespeleri eftersom vi alla, i grund och botten, måste veta att det inte är sant. Men publiken kräver det bästa och vi alla försöker. Och när vi glömmer bort manuset försöker vi improvisera. Men de bästa improvisationerna är planerade, så vi faller oftast platt vid våra spontana försök.
   Vi tycker om illusionen om sanning, inte den verkliga sanningen. För den är inte alls lika behaglig, oftast.

Jag har i alla fall dig. Älskade, älskade vän! Det finns ingen bättre än dig. Du har då aldrig släppt min hand, hur jävla jobbig jag än varit. Du finns alltid där, du förstår mig till 110% och du är mitt mod, min styrka när jag vacklar.
   Jag önskar att hela världen visste hur otroligt underbar du var. Du förtjänar allt gott i den här världen.

Älska mig mest när jag förtjänar det minst, för det är då jag behöver det bäst.