Musiken

Uff... känns som jag har jättemycket att göra idag med alldeles för lite tid. Det som tar mest tid är väl att det är min tv-kväll idag. Vilket kan slopas, egentligen. Men tänkte packa medan jag ser på tv ungefär.
   Så finns det saker jag vill göra också.

Lyssnar på Jason Mraz - I'm yours. Älskar den låten. Hur mycket jag än nöter den så älskar jag den i alla fall. Samma sak med Grace Kelly, den är också underbar. Man blir glad och sitter och skuttar.
  
Musik är underbart. Satt nyss själv och spelade i en halvtimme, en timme. Som vanligt undrade jag varför jag inte gör det oftare. Musik är befriande. Du kan inte sitta och tänka på saker som gör dig galen, du kan bara tänka på musiken. För har du inte känsla så låter det platt. Och min musiklärare sa det, att jag är oerhört musikalisk begåvad.
   Tekniken har jag inte tränat upp särskilt mycket. Visst spelar jag bättre än medelmåttan, men jag kommer aldrig kunna komma upp i samma klass som han som spelade på Talang t.ex. Ibland kan jag undra över varför jag inte la ned mer tid till musiken. Min musiklärare sa att när man spelade på min nivå behövde man träna 1-2h per dag. Det gjorde jag inte, men klarade ändå av min nivå och utvecklades. Hur duktig hade jag inte kunnat bli om jag lagt ned de där 1-2h?
  
Visserligen började jag spela piano sent. När jag var 10 år blev jag fast med en lärare som inte hade piano som förstaintstrument, så där utvecklades jag inte. Det var 3 år som gick åt att träna grunderna, vilka jag redan kunde innan jag började. Först när jag var 13 år fick jag chans att börja utveckla mig, och då hade jag redan en lat vänsterhand. Så som jag har plågat vänsterhanden! Och ändå är den alltför slö än idag.
   Fast sanningen är väl att vill man bli riktigt bra på någonting måste man lägga ned sin själ i det. Man måste offra annat. Det gjorde inte jag. Jag ville bara hålla på med musik som en hobby. 

Trots mycket om och men är jag ändå glad över min kreativa ådra. Visst, jag lär aldrig bli en professionell pianospelare, sångerska eller skådespelerska. Men jag har i alla fall någonting som jag är bra på, någonstans att gömma mig ifall det börjar bli mörkt.
   Och jag är glad och tacksam över alla lärare jag har haft som trott på mig, alla lovord jag har fått och all uppmuntran.

"Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid."


Kommentarer
Postat av: Jullan

Jag har också undrat varför jag slutade spela :p Visst de var bara blockflöjt, men nog fasen var man ju asbra på det! Hemskt dumt

2009-06-09 @ 18:34:02
URL: http://martajuliavictoria.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0